Ångest

21 januari, 2021 | Psykisk och fysisk hälsa

Tänk om vi själva har ett helt magiskt system i vår kropp som talar om när vi har missförstått hur vi fungerar med våra tankar, känslor och vad vi gör, som är vår psykologi. När vi fortsätter och går på med motstånd, vilja undvika, försöka förändra, söka efter ”att göra” när känslan i vår kropp egentligen säger stanna upp, låt det bara vara. Tänk om vår ångest inte är ett problem att undvika eller att försöka förändra utan ett tecken, en varningslampa och visdom som egentligen är okej när vi mer ser och förstår hur vi fungerar. Ett vänligt sätt och som en påminnelse men som inte alltid är så hjälpande när vi är i det som är riktigt obehagligt och inte förstår vad som sker.

Men eftersom vi missförstår vad ångesten vill oss och vad den egentligen består av så blir vi rädd för den. Sinnet berättar hela tiden för oss hur vårt liv är och hur viktigt och meningsfullt det är med våra åsikter, värderingar, dömande, vill ha rätt och hitta fel, förutfattade meningar, vilka strikta rutiner och planer vi ska ha med självcdiciplin, vad som kommer att hända i framtiden, repeterar det förflutna…Det är det som skapar ”problemen” om vi lyssnar och tror på dem och identifierar oss med det. Sinnet som ”skapat” problemet försöker sen lösa problemet. Problemet är inte sinnets historier och dialoger de ändras hela tiden, ser olika ut och kommer att dyka upp till och från tills vi dör. Nya fräscha tankar har chans att komma igenom när vi ser mer och förstår mer vad som sker och vad ångesten egentligen kommer ifrån. Ångest är vår varningslampa/väckarklocka som talar om att vi har tagit våra tankar och känslor på för stort allvar och vi förstår inte vad som sker. Vi är trygg och i säkerhet av naturen det är bara vårat sinne som säger något annat. Det släpper sig självt utan vår inblandning.

Vi har en hjärna som är som en maskin/dator i vårt huvud ( en enkel nivå på förklaring och vi behöver inte mer) och en del som kallas reptilhjärnan där olika beslut handlar om överlevnad. Den lär sig hur den ska hålla oss säker och trygg och den vill alltid hjälpa oss och fylla i alla luckor när vi inte förstår eller mår dåligt. Den använder det den blivit inlärd att göra för att du ska ” må bra”, ”skyddas” och ”vara i säkerhet”. Det kan repetera sig med olika oönskade vanor så som tankar, känslor, beteenden och mönster av att vi undviker situationer och människor även fast det inte hjälper dig ”idag”, nu.

Först dyker det upp en tanke som ger en känsla och vi upplever de i hela kroppen. Är det en tanke eller en känsla vi känner igen som obehaglig även fast det bara är en känsla, energi som flödar igenom vår kropp så har hjärnan kopplat ihop det med ”obehaglig”. Där kommer spänningarna och vi börjar tänka om tanken och känslan. Historier dyker upp och vi ställer frågor för att få svar på något som vi inte förstår och som inte Är något egentligen. Bara en tanke som dyker upp i vårt medvetande och som skapar en upplevelse med hjälp av alla sinnen. Vad kommer att hända? Varför händer detta mig? Jag vill inte ha det här, vad ska jag göra, olika fysiska symtom ökar – som exempelvis en massa känslor av obehag, spänningar, illamående, orolig mage, yrsel, svettningar, tryck över bröstet, kryp i kroppen, upplevelse av få svårt att andas, skakningar, känselbortfall, typ av synrubbning, hjärtat slår fortare…

Vi upplever ångest olika, en mängd tankar i huvudet som ger en mängd känslor i kroppen och olika fysiska symtom som vi tror har med oss själva att göra och något vi identifierar oss med. Vi blir rädd för själva rädslan och obehaget i kroppen. När ångesten släpper vilket den alltid gör för den kan inte annat för det är så vi fungerar, då kan vi vara nyfiken på hur ångest kommer ifrån och hur den skapas, vad ångest egentligen är och hur släpper den? Vad är naturligt i min kropp, vad har jag oskyldigt missförstått och börja se och förstå att jag har gjort det bästa jag har kunnat med kärlek i det ögonblicket och med de tankar/känslor jag hade för stunden. Även med samhällets olika syn på ångest, vad vi ska göra åt den och var den kommer ifrån.

Försöker jag med olika ”medel” hantera, förändra, undvika, döva och motstå något som inte ÄR någonting egentligen men som känns skit jobbigt och verkar vara något som behöver tittas på men som då i själva verket får mer fokus och känns ännu mer?

Hjärnan spottar ut förslag och en massa historier om vad som måste göras nu, det förflutnas betydelse och vad som kommer att hända i framtiden för att hjälpa dig, skydda dig och sätta dig i säkerhet. Med vad du behöver undvika, försöka förändra eller motstånd, vad som är farligt, vara vaksam och på din vakt, behaga andra, tro inte på det där, vad är det för fel, vad är det för fel på mig? Vad den än spottar ut och som känns skit jobbigt så har den INGEN makt och inget du behöver tro på det är en maskin/dator som repeterat en massa tankar som ger känslor. Förutfattade meningar och trosuppfattningar med ”rätt” och ”fel”, bra och dåligt och hur vi ska vara och göra från samhället och omgivningen som kanske har upprepats i flera år och vi har lyssnat och hjärnan lär in vad vi får stressavslappning från även fast det är kortsiktigt och inte bra för oss. Vi tappar kontakten med oss själva. Ibland har vi kanske känt att det är lika bra att döva vår ångest, tankar och känslor annars blir det värre och vi tror på det. Det är precis tvärtom när vi inte ger efter med att ex, ta det den säger på allvar, tro att den har makt, agerar med olika mönster och beteenden som dövar för stunden. Det är mänskligt med de tankar och känslor vi just då har men ju mer vi SER och FÖRSTÅR vad som orsakat all ångest så minskar behovet att döva den . Vi ser att hjärnan bara är en ”maskin” som har försökt skydda oss efter vad den lärt sig vad vi blir lugn av. Att tankar är bara tankar som ger känslor i stunden men som går över av sig själv.

Vi är lugn, kärleksfull, nyfiken, kreativ, omtänksam, tacksam, klok, full med kraft och fri av naturen. Vi tappar kontakten med det när vi inte är medveten om vad som är inlärt och vad som sker med våra jobbiga tankar och känslor och vad vi gör i nuet för att försöka förändra dem och få stressavslappning.

Att själv se, förstå och veta att det går över av sig själv och att det inte har något med dig att göra utan naturens gång med våra upplevelser från en massa slumpmässiga tankar, känslor och vissa har repeterats många gånger. Ibland vet vi inte ens att vi har en massa tankar för de har repeterats så många gånger och vi har starkt identifierat oss med dem att vi inte hör dem längre utan bara känner en massa. Känslorna och fysiska symtom har tagit över. Vi behöver inte veta vilka tankar/känslor som eventuellt repeterats och blivit en vana och vad vi oskyldigt trott på. Det är inte personligt, vi är inte det vi tänker. Inget att fixa till bara bli medveten om vad som sker!

Vi känner det vi tänker i varje ögonblick och de ändras hela tiden. Det är stor skillnad än att tro att all ångest beror på vilken personlighet jag har, det förflutna, gener eller omständigheterna i min omgivning. När vi ”ser” det blir vi inte lika rädd för det som känns, tänks och låter det vara, tillåter med förståelse och omfamna känslorna så de får kännas färdigt och tänkas färdigt vilket gör att ångesten ebbar ut snabbare. Vi är ”tillbaka” till vår natur, vårt lugn och välmående som bara blivit skymd ett tag.

Vi kan alla behöva få stöd och kontakt med någon som lyssnar på oss när vi har det jobbigt med något som hänt/händer och får tillåta de känslor som vill kännas och uttryckas färdigt utan dömande av oss själva eller den som lyssnar. Ibland är det en mängd tankar i huvudet som ger en massa obehag i kroppen, fysiska symtom vilket är okej och vår naturliga design. Förståelsen för det ger en naturlig förändring utan att behöva göra något. Kan det vara så att vi har missuppfattat vår psykologi- tankar, känslor och varför vi gör som vi gör och vad vi ska göra åt det?

Hur känns det när du läser texten? Något som resonerar i dig? Det finns alltid en del i oss som känner när något resonerar i oss, är sant och med en slags lätthet. En del i oss är skeptisk för att den tror att den skyddar oss vilket känns mer tungt. När vi mer förstår dessa delar i oss kan vi fortsätta vara nyfiken på det som resonerar och tillåta det skeptiska vara kvar.

Vi återupptäcker den vi är och är i kontakt med oss själva igen. Vi ser mer och mer hur vi fungerar och vad som gått snett men ändå rätt.

Läs gärna igen och känn in om något resonerar i dig.

Kram från oss